2007 – Nyttig uppriktighet

Pia Flodquist, webbansvarig på KK-stiftelsen, anlitade Metamatrix för att utvärdera stiftelsens webbplatser.pia-cropped

-Metamatrix testade informationsstrukturer, användbarhet och gick igenom statistik. De höll också fokusgrupper för att ta reda på användarnas behov. Visst fanns det saker som fungerade, men de backade inte för bristerna.

Det visade sig till exempel att strategin för KK-stiftelsens kommunikation var otydlig, vilket avspeglade sig i webbplatsernas strategier. Webbarna var inte heller tillräckligt användarvänliga och de riktade sig mot för breda målgrupper.

- Det är klart att det var jobbigt att höra att vi på många sätt var fel ute. Å andra sidan behövde vi uppriktiga konsulter för att få till en förändring.

- Efter utvärderingen kunde vi tydligt se vad som inte fungerade och varför. Dessutom fick vi konkreta verktyg som hjälpte oss att förbättra webbplatserna.

2006 – En andra vår för webben

När IT-krisen var över började nätet att blomstra. Pär Lannerö, Internetexpert och en av Metamatrix grundare, berättar om de nya tankarna och teknikerna.par

- I mitten av 00-talet blev webben interaktiv på riktigt. Med hjälp av bland annat bloggar, YouTube och Flickr började användarna att producera information, istället för att bara vara passiva mottagare. Samtidigt blev det allt tydligare att digitalt material både kan och bör göras återanvändbart.

- En teknik som gör det möjligt att återanvända material är RSS. Den har sitt ursprung i visionen om en semantisk webb, som i sin tur grundar sig på idén om att det behövs standarder på nätet. Enligt de semantiska webbtankarna underlättar man för olika datasystem att tolka budskap genom att använda standardiserade begrepp och koder. På så sätt kan man skapa en mer användbar webb med exempelvis vassare sökmotorer.

- Många av idéerna som dök upp under nätets andra vår var bekanta för oss på Metamatrix. Vi hade alltid strävat efter att göra webben mer öppen och tillgänglig. Dessutom var vi sedan flera år tillbaka engagerade i olika standardiseringsprojekt. Bland annat satt vi med i styrelsen för Terminologicentrum, TNC.

- Nu fick vi fler verktyg för att förbättra våra tjänster. Själv fick jag också tillfälle att djupdyka ner i den semantiska webbens möjligheter via ett treårigt forskningsprojekt på KTH.

- Kunskaperna om den semantiska webben skiljer Metamatrix från andra IT-konsulter. Vi har till exempel kunnat hjälpa organisationer att effektivisera flödet av information inom sina branscher. Det har skett genom begrepps- och terminologiarbete, organisatoriska förändringsprocesser och utveckling av system.

2006 – En väldigt bra skola

2006 knackade en teknikintresserad och nyutexaminerad verksamhetskonsult på dörren till Metamatrix. Så här säger Jon Nilsson om sitt första jobb.jon

- Metamatrix visade sig vara en väldigt bra skola i konsultverksamhet. Jag fick göra det mesta som att sälja in projekt, gå på kundmöten och skriva rapporter. Jag deltog också i de kreativa och strategiska delarna av konsultarbetet, trots att jag ”bara” var junior.

- Att stämningen var informell och öppen märktes redan under intervjun. Med tiden blev det också uppenbart att man satsade på att sammanföra olika sorters människor i företaget. Spridningen av åldrar, bakgrunder och kompetenser togs väl till vara. Den blev en styrka för verksamheten.

2005 – Kreativt kundsamarbete gav ny metod

När Metamatrix vägledde Skatteverket och Lantmäteriet mot ett effektivare informationsutbyte uppstod en ny metod för verksamhetsutveckling. Frida Hallén, projektledare och konsultchef på Metamatrix, berättar.frida

- Metamatrix kopplades in för att kartlägga myndigheternas verksamheter och analysera informationsflödena mellan dem. Projektet fick namnet Skalis, Skatteverket och Lantmäteriet i samverkan om fastighetsrelaterad information.

- Det blev ett väldigt kreativt projekt. Tillsammans ringade vi in de processer inom området fastighetstaxering som berör båda myndigheterna. Vi identifierade också termer som används i processerna och försäkrade oss om att skapa gemensamma definitioner. Vi såg även till att avgränsa projektet i tid.

- Redan från start markerade vi komplexa frågeställningar och detaljer som dök upp, men som vi inte hade möjlighet att lösa, med röda flaggor. Rödflaggorna lämnade vi sedan vidare till projektets styrgrupp, som bestod av chefer och ansvariga från båda myndigheterna. Det gjorde att vi kunde koncentrera oss på vårt gemensamma mål och samtidigt vara trygga med att rödflaggorna hanterades. Till exempel bildades en grupp med jurister från både Skatteverket och Lantmäteriet som såg över hur lagarna kunde förbättras.

- Skalis-metoden visade sig ha flera fördelar. Projektet blev tydligt avgränsat både i tid och i innehåll, men framförallt minskade stuprörstänkandet. Efter bara ett par möten gick deltagarna från att säga ”Vi på Skatteverket” till att prata om ”Vi som jobbar med fastighetsrelaterad information.” Metoden har sedan återanvänts i flera projekt.